Egnahemsbebyggelsen

Egnahemsrörelsen uppstod i Sverige i slutet på 1800-talet för att möjliggöra för mindre bemedlade personer att skaffa sig en egen eller förbättrad bostad i form av ett egna hem - i början med en tillhörande försörjningskälla och då som ett småjordbruk. Rörelsen spred sig snart även till städerna, vilket bidrog till att även industriarbetare och lägre tjänsteman kom i åtnjutande av verksamheten.

Grundidén var att föreningens medlemmar genom små inbetalningar skulle lägga grundplåten till det kapital, som behövdes för att inköpa mark för uppstyckning till småbruk på landsbygden och senare även till villatomter i städerna. Många av de nya villorna utrustades med kök även på övervåningen, sa att två familjer kunde bo under samma tak och dela på kostnaderna.

Utvecklingen tog fart 1892, när landets första egnahemsförening av betydelse grundades med säte i Motala. Expeditionen förlades till Bispmotalagatan 13. År 1894 inköptes de första flerfamiljshusen (också på Bispmotalagatan) för utdelning av lägenheter till medlemmar.

År 1895 inköptes en jordbruksareal i Brånshult, som kom att bli landets första småbruksegnahemskoloni. Se särskild artikel.

Samma år får föreningen lagfart på 1/4 mantal Brunnsvik, som man låter stycka upp i 50 fastigheter, varav 13 småbruk och 37 villatomer. Dock kommer det att dröja ett 10-tal år innan de första tomterna börjar bebyggas. (Vissa av tomterna var bebyggda sedan tidigare.)

Föreningen Egna Hems styckningskarta över Brunnsvikskolonin.

Jag kommer nedan att redovisa tomterna med angivande av gatuadress, egnahemsbeteckning och fastighetsbeteckning, som de står angivna i församlingsböckerna på 1930-talet. Sedan dess har en del förändringar skett: Gator kan ha fått ny sträckning (t ex Sandåsvägen), nya gator tillkommit, ändrade husnummer på gatorna (t ex Klockarevägen 2 i stället för tidigare 8) samt ändrade fastighetsbeteckningar.

Nedanstående stadskarta hoppas jag kan ge viss ledning.

Ur detaljerad stadskarta från 1962.

Vi börjar med villatomterna, som jag har lagt i ordning efter gatuadresser och försett med foto i mån av tillgång. Observera att årtalet anger när tomten köptes.

Klockarevägen 8, Brunnsvik Bo10, Stg 267. Köpt 1909.

Klockarevägen 10, Erikslund, Brunnsvik Bo9, Stg 266. Köpt 1908.

Till följande fastigheter saknas foto:

Klockarevägen 12, Brunnsvik Bo8, Stg 265. Köpt 1911.

Klockarevägen 14, Brunnsvik Bo7, Stg 264. Köpt 1909

Klockarevägen 16, Brunnsvik Bo6, Stg 263. Köpt 1909

Klockarevägen 18, Brunnsvik Bo5, Stg 262. Köpt 1911.

Klockarevägen 20, Brunnsvik Bo4, Stg 261. Köpt 1917.

Klockarevägen 22, Brunnsvik Bo3, Stg 260. Köpt 1908.

Klockarevägen 24, Brunnsvik Bo2, Stg 259. Köpt 1910.

Klockarevägen 28, Mossen, Brunnsvik Bo1, Stg 258. Köpt 1909 med befintligt hus.

Jag kommer nu att beskriva egnahemsbebyggelsen utmed Medevigatan, men där är det lite knepigt med gatunumren, för en del av tomterna kom sedermera styckas upp och flera hus tillkom. Ett flygfoto kan kanske bli till hjälp. Tyvärr har redan ett par av hyreshusen tillkommit på denna bild (Medevigatan 80,82 och 84).

Flygfoto över södra delen av Brunnsvik med sandhålan i förgrunden 1950.

Medevigatan 70, Ebbhil, Brunnsvik Bd7, Stg 467. Köpt 1918.

Medevigatan (72), Marielund, Brunnsvik Bd6a, Stg 466.

Medevigatan (74), Solliden, Brunnsvik Bd6b, Stg 465.

Medevigatan (76), Lövsborg, Brunnsvik Bd6, Stg 464. Köpt 1917.

Medevigatan (78), Brunnsvik Bd5a, Stg 276.

Medevigatan (80), Heleneborg, Brunnsvik Bd5, Stg 275. Köpt 1908.

Medevigatan (82-84), Lindelid, Brunnsvik Bd3+4, Stg 273+274. Köpt 1909.

Medevigatan 86, Brunnsvik Bd2a, Stg 269.

Medevigatan 88, Grindstugan, Brunnsvik Bd2, Stg 268. Köpt 1917. Gammalt hus.

Medevigatan 90, Brunnsvik Be5, Kv. Gräslöken nr 9. Köpt 1917.

Medevigatan 92, Erikslund, Brunnsvik Be4, Kv. Gräslöken nr 10. Köpt 1919.

Medevigatan (94), Alsborg, Brunnsvik Be3a, Stg 253a.

Medevigatan (96), Marielund, Brunnsvik Be3, Stg 253. Köpt 1919.

Medvigatan 98, Kilbrink, Brunnsvik Be3b, Stg 252.

Medevigatan 100, Karlsfrid, Brunnsvik Be2a, Stg 251a.

Medevigatan 102, Brunnsvik Be2, Stg 251. Köpt 1920

Medevigatan 104, Brunnsvik Be1, Stg 244. Köpt 1920.

Brunnsviksallén 3, Viborg, Brunnsvik Be6, Stg 255. Köpt 1910.

Brunnsviksallén 4, Brunnsvik Bd1, Stg 270. Köpt 1910.

Brunnsviksallén 10, Ängsö, avstyckat ur Litt Bb, Stg 271. Byggt 1914.

Brunnsviksallén 10, Ängsö, efter om- och tillbyggnad 1948.

Tomterna på Bergagatan blev avstyckade ur Brunnsvik Bf och fick benämningarna Berga 1-12. Gatuadresserna kom följaktligen att heta Bergagatan 1-12 med stadsägonummer 546-557. Tyvärr har jag bara ett foto därifrån:

Bergagatan 3, Brunnsvik Bf Berga 3, Stg 548. Byggt ca 1920.

- - - - - - - - - -

Nu ska vi titta lite på egnahemsjordbruken. Nedan mangårdsbyggnaden på Brunnsviks Gård, från vars ägor egnahemsfastigheterna avstyckades.

Brunnsviksallén 13, Brunnsviks Gård, Litt. Ba, Stg 257. Köpt 1911. Huset gammalt.

Ladugården på Brunnsviks Gård.

Klockarevägen 7, Brunnsvik Bc, Stg 279. Köpt 1925. Strax bakom huset låg Brunnsviks södra sandhåla.

Klockarevägen 15, Solängen, Brunnsvik Bb, Stg 272a. Köpt 1914.

Klockarevägen 32, Molins gård, Brunnsvik Bn, Stg 250. Köpt 1908.

Sandåsvägen 1, Brunnsvik Rb, Stg 244.

Sandåsvägen 4, Brunnsvik Bg, Stg 247. Köpt 1911.

Sandåsvägen 7 (senare 11), Brunnsvik Rc, Stg 245.

Sandåsvägen ca 8, Högtomta, Brunnsvik Bh. Köpt 1918. Foto saknas.

Sandåsvägen, Skogstorp, trädgårdsmästeri, Brunnsvik Bk, Stg 241. Köpt 1909, gammalt hus.

Sandåsvägen ca 20 (23 idag), Brunnsvik Bi, Stg 249. Köpt 1914.

Sandåsvägen vid norra sandhålan, Brunnsvik Bl, Stg 242. Köpt 1919.

Ur Häradsekonomiska kartan från 1860-talet. Klicka för större bild.

Avslutningsvis visar jag del av karta från 1860-talet, där man tydligt kan se vilka hus som fanns redan då - Brunnsviks gård förstås, men även Skogstorp, Mossen och Grindtorpet (-stugan).

Upp

Annelund vid Skyttevägen, Brunnsvik Bm, Stg 243. Köpt 1917. Gammalt hus.