Göta Kanal som fiskväg

Göta Kanal som fiskväg

Från Vättern i väster ut till Östersjön leder Göta kanal genom hela Östergötland. Vid Norsholm,

där Roxen övergår i Motala Ström, finns också inloppet till Göta Kanal som via sjön Asplången

och Söderköping mynnar ut i Slätbaken vid Mem.

En idyll, som även skulle kunna locka fler fisketurister.


Under senare år har tankar väckts på att nyttja Göta Kanal som fiskled och då särskilt för den utrotningshotade ålen, som är i akut behov av att nå sina reproduktionslokaler i Atlanten. Låter kanske som en befängd idé, men efter att ha begrundat argumenten framstår den mer och mer

som genial.


I Roxen där utsättning av ålyngel sker, skulle det spara in en massa pengar och arbete om

blankålen kunde ta sig ut för egen maskin i stället för att fångas in och fraktas med lastbil ut till kusten. Det är dock bara ca 25 % av beståndet som infångas, resten går en säker död till mötes genom kraftverksturbinerna.


Vandringsbenägen fisk lockas av strömmande vatten och hur ska man då kunna locka in den i kanalens svaga vattenflöde? Enligt uppgift står luckorna i slussportarna ständigt öppna några centimeter. Att öppna dem lite mer, borde inte ställa till några problem. För att ytterligare förstärka verkan av ett sådant högre flöde i kanalen, kan Tekniska Verken nattetid sänka flödet vid Älvås kraftstation ner mot 15 m3 per sekund från normala 80, beroende på efterfrågan på el. De flesta ålarna påbörjar sin långa vandring under månaderna augusti till oktober, främst på natten och helst när månen står i nedan.


Det skulle vara ytterst värdefullt att snarast få en kontinuerlig fiskräkning installerad i kanalen, för att få en uppfattning om det i nuläget förekommer någon nedåtgående ålvandring, i så fall i vilken omfattning och om denna skulle öka med ett högre vattenflöde.


Problemet med att locka över fisk i nya vattenleder förekommer på många håll i landet, och en intensiv forskning pågår för att finna bra lösningar. En enkel metod på kort sikt vore att använda

sig av ett par bevattningsanläggningar från jordbruket, lägga ut slangarna på strategiska platser i sjön och rikta vattenstrålarna mot kanalmynningen. Med en fiskräknare skulle man snart kunna utvärdera olika metoder.


Ibland behöver kanalen tömmas på vatten vissa sträckor vintertid för underhållsarbete. För den fisk som lever i kanalen får man då räkna med ett visst bortfall. För den vandrande fisken däremot är problemet litet, då den helst simmar vid minst tio graders vattentemperatur.


Under sommarsäsongen kan fisken lätt förflytta sig upp och ner i slussarna tillsammans med båtarna. Den har gott om tid på sig, då slussportarna hålls öppna 5 - 10 minuter vid varje slussbassäng.


 

Blankålens nedgång från Roxen till Mem.


I Roxens östra del leds den vuxna ålen in i kanalen vid Norsholm. Väl inne i kanalen kommer ålen via nivåslussen i Norsholm och enkelslussarna i Brådtom och Hulta ner till Asplången, vars naturliga utlopp är Lillån i sjöns sydöstra del.


Satellitbild över kanalens inlopp i Norsholm. Klicka för större bild.

Satellitbild över kanalens och Lillåns inlopp i sydöstra änden av Asplången. Klicka för större bild.

Nivådamm vid Lillåns inlopp i östra delen av Asplången.


Via Lillån kommer ålen ut i Storån, som strömmar genom Söderköping på sin väg ut till Mem. I Söderköping passeras kvarndammen, där det finns en laxtrappa med anordningar för att även mindre fiskar och ålyngel ska kunna ta sig upp.

Kvarndammen i Söderköping - sista hindret för blankålen på vägen mot Mem och friheten.

 


Ålyngels uppgång från Roxen till Vättern.


Från Roxen simmar ynglen upp i gamla strömfåran vid Ljungsbro (förutsatt fri fiskväg förbi Nykvarns kraftstation). I kanalen vid Skarpåsen finns en tömningslucka, som när den öppnas leder kanalens vatten via en bäck ner till strömfåran vid Tegelbruket, strax nedströms Ljungsjön. Om denna lucka ständigt står lite öppen lockas ålynglen av det strömmande vattnet in i bäcken och upp i kanalen (och vuxna ålar kan simma ned).

Bäcken från kanalen ner till gamla strömfåran. Klicka för större bild.


På vägen upp till Boren passeras endast en sluss, nivåslussen i Borensberg.


I Boren får ålynglen stanna i avvaktan på att en ny ålyngelledare byggs vid kraftstationen i Motala. I slänten där det en gång funnits en sådan, syns fortfarande spår i marken var den legat.

Man som står på den nybyggda ålyngelledaren.

Tvärsektion av ålyngelledare. Avstånd mellan tvärväggarna 500 mm.