Kraftstationer belägna uppströms Roxen

Tabell utvisande produktionsvärden för de berörda kraftverken.

Nedan ges en kortfattad presentation av de kraftstationer som ligger uppströms Roxen

samt skisser på planerade fiskvägar för dessa.

Nykvarns kraftstation i Ljungsbro

År 1902 påbörjades bygget av Nykvarns vattenkraftverk av det nybildade bolaget Linköpings Elektriska Kraft- och Belysningsaktiebolag, med kontrakt på att förse Linköping stad med elektricitet. Sedan tidigare fanns en kraftstation i Ljungsbro, vilken ägdes av och försåg chokladfabriken med elektricitet till belysning och vattenkraft till maskinerna.

Nykvarns kraftstation byggdes över kungsådran och spärrade av Motala Ström för fiskvandring, flottning och eventuella båttransporter, vilket ej var tillåtet enligt gammal hävd. Invigningen skedde i juli 1904, men först året efter gjordes en ansökan till Kungl. Maj:t om tillstånd att få överbygga kungsådran, vilket beviljades under förutsättning att följande villkor uppfylldes:

- att överbyggandet av kungsådran inte utgjorde hinder för framtida inrättande av allmän farled eller flottled

- att sökanden svarade för att laxtrappa och erforderligt antal ålyngelledare uppfördes i enlighet med Lantbruksstyrelsens bestämmerlser

- att fiske inte fick bedrivas inom ett område 100 m uppströms och 100 m nedströms från kraftstationen

- att erforderlig vattenmängd kostnadsfritt släpptes för fiskanordningarna.

Tre av villkoren handlade alltså om att skydda fisken, vilket belyser fiskerinäringens stora betydelse på den tiden. Skrivningen ”erforderligt antal ålyngelledare” visar på extra omsorg om att bevara ålbeståndet i våra vattendrag.

På ovanstående tidiga foto över Nykvarns kraftstation syns fisktrappan och en ålyngelledare.

Vid besiktning av kraftstationen år 1986, framkom omfattande brister i konstruktionen, vilket

skulle ställa sig mycket dyrbart att åtgärda. I stället ansöktes om tillstånd att riva den befintliga anläggningen och bygga en ny, vilket beviljades i maj 1990, varefter stationen togs ur drift.

När Tekniska Verken i Linköping köpte kraftstationen 1908, togs den åter i drift efter 18 års stillestånd och är fortfarande igång (2021).

I Hushållssällskapets förstudie ingår även förslag till omlöp vid Nykvarns kraftstation, men ett sådant arrangemang blir troligen inte aktuellt, då små verk succesivt kommer att avvecklas. För att ersätta ägarna för kostnader och uteblivna intäkter är pengar avsatta i en nybildad fond för ändamålet - Vattenkraftens Miljöfond. För Nykvarns del skulle det kunna röra sig om ca 26 miljoner kronor.

Förhoppningsvis får den vackra byggnaden stå kvar och kunna användas för kulturella ändamål.

Malfors kraftstation i Ljungsbro

Redan år 1906 hade Svenska Staten köpt fallrättigheterna mellan Norrbysjön och Nykvarns kraftstation med tanken att samla hela fallhöjden i en kraftstation. Det skulle dock dröja till december 1931 innan Vattendomstolen utfärdade rättigheterna.

Byggnadsarbetena påbörjades 1932 med anläggandet av en 15 meter hög och 35 meter bred kraftverksdamm vid Ljungs Tegelbruk, varvid en ny sjö bildades - Ljungsjön. Med sin imponerande längd på 450 meter blev denna landets då dittills största jordfyllnadsdamm.

Från Ljungsjön leddes vattnet i en grävd tilloppskanal till den två kilometer nedströms och 28 meter lägre belägna kraftstationen vid Malfors, varvid det gamla kraftverket vid chokladfabriken revs. Den gamla strömfåran blev nu tidvis i stort sett torrlagd.

Fiskets intressen tillgodosågs genom en föreskrift att vid Nykvarns kraftstation anordna en ”uppsamlingsstation för ålyngel, från vilken det fångade ålynglet skulle distribueras i vissa föreskrivna proportioner till Norrbysjön, Boren och Vättern”.

Den nya kraftstationen stod färdig 1936.

Malfors kraftstation i Ljungsbro. Mellan kraftverket och chokladfabriken går den gamla strömfåran snett upp till vänster.

Redan år 2010 gjordes en förprojektering över möjligheterna att återskapa fiskvandring och lekbottnar i den gamla strömfåran genom en tappning ur Ljungsjön. Uppdraget utfördes av Jönköpings Fiskeribiologi  AB på initiativ Vreta Kloster Turism och med stöd av Länsstyrelsen, Linköpings kommun och Cloetta AB. Även Hushållningssällskapet har yttrat sig om de höga naturvärdena.

 Floran, fågelfaunan och ravinen har få eller inga motsvarigheter i länet och är av nationellt riksintresse (klass 1). Bl a häckar den särpräglade kungsfiskaren i ravinen. Strömsträckorna har tidigare utgjort värdefulla lekplatser för lax, öring och harr. Försökstappningar har visat att en tappning av 2 m³/sekund kan återskapa flera av dessa lekplatser. Utmed strömfåran finns även flera lämningar efter tidigare vattendrivna verksamheter, av vilka de flesta och största återfinns vid Jakobslund.

En restaurering av strömfåran och kringliggande natur skulle bli ett populärt besöksmål för lokalbefolkningen och locka naturintresserade turister. Även bli ett unikt tillfälle för forskare att studera hur naturen återhämtar sig. 

I Hushållningssällskapets förstudie från 2014 finns utförliga skisser på tänkbara fiskvägar förbi kraftverksdammen ner till gamla strömfåran.

Men innan detta projekt har genomförts vore det av yttersta vikt att redan nu tappa ur en ekonomiskt försumbar mängd vatten från Ljungsjön ner i gamla strömfåran. Så lite som 1 m3 vatten per sekund skulle inledningsvis ge strömmande vatten och en viss återhämtning

av flora och fauna.

Omlöp vid Malfors. Den gamla strömfåran är markerad med röda punkter. 

Klicka för större bild.

Näs kraftstation i Borensberg

Knappt ett år efter byggstarten av kraftverket i Nykvarn påbörjade Motala Ströms Kraft AB uppförandet av Näs Kraftstation belägen vid norra sidan av Motala Ström strax öster om Borensberg. Invigningen skedde 1904 och de första elleveranserna skedde till gruvbolaget Vieille Montagne i Åmmeberg via en 20 kV-ledning, en av de första i landet. 

Den nya kraftstationen vid Näs till vänster och den gamla till höger.

Efter 80 års drift och sedan 1930 i Vattenfalls ägo, var både maskiner och byggnader slitna och i behov av modernisering. Grundliga beräkningar visade att en nybyggnad skulle vara den mest ekonomiska lösningen och den nya kraftstationen uppfördes bredvid den gamla men nu mot den södra sidan av stranden. Genom muddring nedströms ökades fallhöjden från fem till sju meter. Den gamla kraftverksbyggnaden omändrades till museum.

Omlöp vid Borensbergs kraftstation. Klicka för större bild.

Motala kraftstation

På hösten 1918 påbörjade Vattenfallsstyrelsen bygget av Motala Kraftstation.

Driftförutsättningarna var unika med 15 meters fallhöjd och hela Vättern som vattenmagasin. Fallsträckan var 4 kilometer lång och kraftverket förlades 2,5 kilometer nedströms Motala Ströms inlopp. För att bereda plats för kraftverksdammen, behövde man frilägga ett stort strandområde varvid drygt 200 byggnader måste rivas och forslas bort. Nedströms kraftstationen gjordes omfattande muddringsarbeten för att komma ner i nivå med kanalens nedersta slusströskel.

I fiskevårdande syfte byggdes en ålyngelledare samt anlades en imponerande stor fiskodlingsanstalt i Borenshult.

Motala Kraftstation efter sista utbyggnaden år 1931.

Omlöp vid Motala kraftstation. Klicka för större bild.

"För att återskapa reproduktions- och vandringsmöjligheter för fisk vid Motala förutsätts en tappning av runt 2 m3 /s för de föreslagna åtgärderna. Här föreslås att en slitsränna (fisktrappa) med ett omlöp i den övre delen anläggs. Med den tekniska delen erhålls en möjlig dragning av fiskväg trots de branta stränderna, medan omlöpet kan utgöra en möjlig reproduktionslokal för fisk. För nedströmsvandring kan fingaller med flyktöppningar och tub anläggas, vilken kan mynna i antingen fiskvägen eller nedströms turbinerna.

Genom att möjliggöra fiskvandring vid Motala kan ett flertal i Vättern mynnande vattendrag tillgängliggöras för uppvandrande fisk. Samtidigt kan det omlöp som föreslås tjänstgöra som reproduktionslokal för nedströmslekande fisk från Vättern där en möjlig yta skulle kunna vara runt 1000 m2 (skattad för en totallängd av 200 m och en bredd av 5 m) och med varierande djup ned mot 2 meter.

De prioriterade arterna för fiskvandring vid Motala föreslås vara öring, harr, asp, nors, färna, vimma och ål, medan övriga fiskarter som t.ex. gös, gädda, abborre och lake kan komma att gynnas av vandringsvägar. Vissa av dessa arter är relativt svaga simmare och utgörs av unga och små individer, varför en fiskväg för uppströmspassage bör ha låg lutning och naturlik botten. Åtgärder för nedströmsvandring syftar till att skapa vandringsmöjligheter för såväl vuxna fiskar, vilket i sammanhanget kan utgöra nedströmslek och inkludera dess avkomma, samt blankålen."

För att få en utförligare beskrivning av förhållandena kring kraftförsörjningen i Motala klickar du    

För att läsa vad som planeras för fiskens vandringsmöjligheter i Motala Ström nedströms Roxen klickar du